Det politiska läget
Igår släppte då regeringen förslaget till sin budget. En budget som, trots sågningar från både opposition och näringsliv, med största sannolikhet kommer att klubbas i riksdagen.
Att oppositionen har mage att använda de orden som de använt i tidningar och sociala medier är för mig ett stort frågetecken. Detta då de i och med Decemberöverenskommelsen (DÖ i fortsättningen) i princip redan är klubbad när den presenteras. DÖ är egentligen inget nytt då det under lång tid funnits en muntlig överenskommelse mellan riksdagens partier att låta en minoritetsregerings budget bli godkänd. Skillnaden nu mot förr var att SD hotade med att "försöka fälla varje regering och budgetproposition som ger stöd för ökad invandring och som ger Miljöpartiet ett avgörande inflytande över migrationspolitiken". Alla partier utom Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna var med och jobbade fram Decemberöverenskommelsen. Överenskommelsen ska gälla t o m valdagen 2022 och innebär följande:
1. Den statsministerkandidat som representerar största partikonstellationen släpps fram vid en omröstning i riksdagen om talmannens förslag. Det sker genom att övriga partier som står bakom överenskommelsen lägger ned sina röster.
2. En minoritetsregering ska kunna få igenom sin budget. Om det finns en risk för att förslaget skulle falla avstår övriga partier som står bakom överenskommelsen från att delta i omröstningen.
3. Utbrytningar ur budgeten ska inte vara möjliga.
4. Överenskommelsen pekar ut tre politiska områden för samarbete och samtal: försvar och säkerhet, pensioner och energi.
Frågan är om DÖ har hjälpt Sverige framåt. Hade man utlyst nyval hade antagligen inget regeringsalternativ fått majoritet - men SD hade med största sannolikhet inte haft samma medvind som de har nu.
För mig är det så gott som tjänstefel av vara politker att låta det går så här långt.
Är de så stolta att de inte kan garantera oss medborgare ett stabilt poltiskt läge.
Fick möjligheten att få kommentarer på vårt politikska läge från en högt uppsatt politiker i ett Alliansparti och hans representanter. Kommer använda mig av dem för att få alla att förstå vilket poltisk läge vi är i.
Blir en sammanfattning av vad som kom fram i diskussionen.
Allianspolitikern: Utan decemberöverenskommelse finns tre alternativ, regeringskris en gång var sjätte månad, att några av allianspartierna sätter sig i regering med S eller att SD och Alliansen bildar regering. Även om decemberöverenskommelsen inte är det bästa så är de tre andra alternativen betydligt sämre.
Jag: Jag anser att du har fel där. Jag tror att ditt parti skulle kunna samarbeta med Socialdemokraterna på samma sätt ni gör idag med övriga i Alliansen. Klart att ni skulle kunna offra er för Sveriges befolkning - det är ju det politik går ut på. Dessutom måste ni inse att ju längre Allianspartierna väntar på att göra något, desto fler röster kommer SD att få.
Ett nyval idag kommer ge samma sak som det gör 2018 - ett starkare SD.
Ni politiker måste förstå att 50 % av de som sympatiserar med SD gör det för att de är missnöjda med det politiska läget. Ju längre tid detta pågår desto starkare blir dom. Jag förstår att DÖ egentligen inte är något nytt. Det har fungerat likadant tidigare när vi haft minoritetsregeringar.
Ett nyval idag kommer ge samma sak som det gör 2018 - ett starkare SD.
Ni politiker måste förstå att 50 % av de som sympatiserar med SD gör det för att de är missnöjda med det politiska läget. Ju längre tid detta pågår desto starkare blir dom. Jag förstår att DÖ egentligen inte är något nytt. Det har fungerat likadant tidigare när vi haft minoritetsregeringar.
Men som det är nu kan ju regeringen i princip göra vad de vill. Varför då ha en opposition?
Allianspolitikern: Vi gick till val på att ingå i en Alliansregering, ej att stödja en S regering. Vår tradition är att stå för våra löften. Svensk grundlag är skriven utifrån att minoritetsregerande ska vara möjligt. Efter ett val ser man hur den största regeringskonstellationen ser ut. Sen får den talmannens uppdrag att regera. Den kan fällas om det uppstår ett läge där det finns en större koalition. Att bara fälla regeringen för att man tycker illa om dess politik utan att ha ett annat alternativ är inte att ta ansvar för landet.
Jag: Men gårdagens och dagens agerande från alliansen där ni sågar budgeten vid fotknölarna gör ju bara att politikerföraktet ökar i vårt samhälle! Ert jobb är ju att tjäna folket. Och ni kan påverka budgeten om någon av er bara skulle räcka ut en hand. Jag anser att det är tid för alliansen att splittras. Måste ske nu för Sveriges skull.
Ni gick till val på att regera tillsammans. Inte på att sitta i opposition.
Ni gick till val på att regera tillsammans. Inte på att sitta i opposition.
Allianspolitikern: Under opposition är det naturligt att partierna utvecklar sina tankar och idéer. Målet är dock att vi senast 2018 ska få en Alliansregering.
Allianspolitikern: Så ni har redan bestämt er att Alliansen består över nästa val alltså?
Allianspolitikern: Det är väldigt tydligt i dessa dagar att Sverige behöver en Alliansregering, senast 2018. Vänsterregeringens budget är väl tillräckligt för att övertyga många. Det som krävs är dock att Alliansen blir största regeringsunderlag.
Vi kan därmed konstatera att det är fritt fram för regeringen att köra på med sin nya budget.
Hur Alliansen ska bli största regeringsalternativet med de siffror som är idag är inte helt självklart. Jag kan inte heller se att man presenterat några direkta banbrytande nyheter i sin politik.
Samma sak gäller regeringspartierna (S+MP) och stackars förbisedda Vänsterpartiet som Socialdemokraterna antagligen kommer böna och be om förlåtelse till vid nästa val. Det händer inte så mycket nytt. Utan det är snarare så att man skalat bort de saker som var bra från Alliansens tid och behållt de dåliga idéerna från dem. Sedan har man kryddat dem minst sagt dålig ekonomisk politik.
Sverigedemokraterna växer så det knakar och så länge invandrarpolitken är den största frågan som diskuteras i samhället och övriga partier inte presenterar något nytt inom den politken så lär det fortsätta så.
Man kan inte debattera en fråga utan att ha några politiskt starka argument.
Det är svårt att ta med ordet medmänsklighet i en politisk debatt. Politik betyder "statskonst" och handlar inte om medmänsklighet utan vad som är bäst för en stats utveckling.
Hur som helst så kan vi ju konstatera att alla våra partier i riksdagen håller på att ställa till det rejält för oss genom att inte våga gå utanför sin egen bekvämlighetszon.
